fredag, juli 15, 2005

En schysst insändare i HD

Tänk positivt om Tullakrok!
Kära ängelholmare. Detta är inget vanligt debattinlägg utan snarare en slags förebyggande insändare med syfte att motarbeta gnäll. Men vad nu då, undrar ni.
Jo, så här är det. Jag bor med min familj i Thorslundsområdet i Ängelholm. Detta innebär i dessa tider att var och varannan kväll fylls av högljudda inslag från Hem- bygdsparken: barnteater, sommarrevy, onsdagsträff etcetera. Dessa sommarevenemang börjar vanligtvis med "sound-check" och repetition redan på eftermiddagen. Således kan jag i mitt kök under cirka 6-7 timmar höra tjo och tjim på hög volym, även texten går tydligt fram. Visst kan det kännas lite påfrestande ibland, men vaddå, det är sommar och kul att det händer något för dem som gillar den typen av underhållning.

Inom kort är det så dags för Tullakroksfestivalen, en musikfest som Ängelholm kan var stolt över. Inte bara för att det är en av landets äldsta musikfester, populär för sin småskalighet och mysiga belägenhet. Tullakroksfestivalen är även känd för att denna unga arrangörsförening alltid haft näsa för att boka band på väg att slå igenom.
Där, på alla ängelholmares kära Tullakroksäng, har artister som Marie Fredriksson, Bob Hund, Wilmer X, The Ark, The Sounds, Cardigans med flera spelat alldeles innan de slagit igenom. Och nu är det snart dags igen. Helgen den 23-24 juli fylls ängen av musik, mat, fest och sommartradition; något som stans ungdomar länge sett fram emot och vissa jobbat hårt för. Visst blir det en viss ljudvolym.

Men till damen i Haradal som så ofta skriver insändare och klagar efteråt: till dig vill jag säga att ungdomar är också människor och har också behov av, och rätt till sina intressen. Tullakroksfestivalen varar i två dagar och dess sammanlagda störande ljudvolym är som en spott i Mississippi i förhållande till sommarstaden Ängelholms samlade ljudvolymsjippon så här års. Att publiken sen har svarta kläder och tovat hår i stället för bermudashorts och vitlackerad stråhatt är bara som thailändarna uttrycker det; "same, same, but different".

Så känn er välkomna till Tullakrok ni som vill, och låt oss slippa gnället över ungdomarna efteråt.

Hälsningar från en trefaldig
tonårsmamma, 49 år gammal
Ängelholm

Inga kommentarer: